Psykologisk behandling

Det kan vara svårt att veta vem man ska söka sig till när man lider av psykisk ohälsa. Det viktigaste är dock att välja en behandlare som har en legitimation utfärdad av Socialstyrelsen, exempelvis legitimerad psykolog eller psykoterapeut. Det innebär att personen har en godkänd utbildning och tillräcklig kompetens för att bedriva psykologisk behandling. Dessutom ger det dig som patient ett skydd eftersom behandlaren måste följa gällande regler och lagar inom hälso- och sjukvårdens område. Att en individ kallar sig för ackrediterad, diplomerad eller dylikt betyder däremot inget eftersom det inte är titlar som står under tillsyn av Socialstyrelsen och därmed lämnar dig som patient skyddslös. Mer om detta kan du läsa på Psykologförbundet.

Välj rätt terapiform för dig

En legitimerade psykolog och psykoterapeut kan ha genomgått sin utbildning och ha kompetens inom flera former av psykologisk behandling. Det vanliga är emellertid att personen behärskar enbart en, till exempel kognitiv beteendeterapi. Detta kan vara bra att känna till eftersom det ofta finns stora skillnader mellan olika former av psykologisk behandling beträffande hur en behandlare ser på uppkomst, vidmakthållande och åtgärder för olika problem. Dessutom råder det ibland skilda uppfattningar om hur viktigt det är med forskning inom den form av psykologisk behandling som behandlaren erbjuder.

KBT-Psykologernas uppfattning är att du som patient alltid ska välja den form av psykologisk behandling som har starkast vetenskapligt stöd för det problem som du önskar få hjälp med. I dagsläget rekommenderar Socialstyrelsen kognitiv beteendeterapi för mild till måttlig depression och samtliga ångestsyndrom – mer om dessa rekommendationer finns att läsa på Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom.

Ett problem är dock att vem som helst kan hävda att den besitter godkänd utbildning och tillräcklig kompetens inom kognitiv beteendeterapi utan att detta stämmer i verkligheten. En rekommendation är därför att du väljer en behandlare som, förutom att ha en legitimation från Socialstyrelsen, också har en grundläggande psykoterapiutbildning inom denna form av psykologisk behandling. Det betyder att personen har genomgått en utbildning under två år, utfört psykologisk behandling under handledning samt att detta har givits i samarbete med ett universitet eller Beteendeterapeutiska föreningen. Därigenom kan du som patient vara säker på att den håller hög kvalitet.

Psykologisk behandling kräver samtidigt att du som patient upplever en tilltro till behandlaren, dennes sätt att betrakta ditt problem och vilka vilka åtgärder som erbjuds. Innan du bestämmer dig för att kognitiv beteendeterapi passar just dig kan det därför vara bra att läsa lite mer om vad just detta innebär – se nedan.

Kognitiv beteendeterapi

Kognitiv beteendeterapi är en växande men i Sverige fortfarande förhållandevis ovanlig form av psykologisk behandling. Cirka 3 % av landets 6.000 legitimerade psykoterapeuter har utbildning inom kognitiv beteendeterapi. Många av dessa är organiserade i Beteendeterapeutiska föreningen. Karakteristiskt för denna form av psykologisk behandling att man fokuserar på de svårigheter som föreligger här och nu. Behandlaren ser orsak och lösning till patientens problem i de beteenden, tankar och känslor som föreligger idag. Intresset för forskning och att tillämpa beprövade tekniker är mycket stort bland de som arbetar utifrån kognitiv beteendeterapi.

Hur går behandlingen till?

I början av en psykologisk behandling som grundar sig på kognitiv beteendeterapi kan det vara bra att ses ofta. Detta beror dock på problemets karaktär samt vad patient och behandlare har kommit överens om. I de flesta fall räcker det däremot med en gång per vecka, för att därefter glesas ut i takt med att du som patient får mer att öva på mellan sessionerna och börjar stå på egna ben.

Kognitiv beteendeterapi inleds alltid med en så kallad beteendeanalys. Patienten beskriver då under ett par sessioner sitt problem och fyller i olika formulär. Behandlaren ställer samtidigt frågor, drar slutsatser och planerar ett upplägg utifrån den information som framkommer. Innan åtgärder sätts in behöver dessutom patient och behandlare vara överens om att båda ser lika på problemet och att de steg som ska tas är rimliga. Sessionerna kan därefter se olika ut, men inledningsvis delges en hel del så kallad psykoedukation. Det kan liknas vid att få utbildning om själva problemet, varför det kan ha uppkommit, vad som vidmakthåller det över tid och hur en psykologisk behandling utifrån kognitiv beteendeterapi kan se ut.

Tillsammans formulerar patient och behandlare tydliga och mätbara behandlingsmål som sedan utvärderas kontinuerligt. Det är även vanligt att använda andra sätt att säkerställa framsteg på, till exempel med formulär som är speciellt framtagna och vetenskapligt utvärderade för det problem som står i fokus. Även om innehållet varierar ser dock strukturen ganska lika ut vid varje session. Patient och behandlare börjar med att gå igenom veckans hemuppgifter, till exempel övningar eller registreringar som har gjorts mellan sessionerna. Därefter sker ett gemensamt arbete, något som kan innefatta alltifrån problemlösning och tillämpad avslappning, till att samtala och undersöka om svåra situationer som har uppstått i vardagen. Avslutningsvis nås en överenskommelse om nya hemuppgifter, varefter sessionen sammanfattas tillsammans.

Hemuppgifterna knyter ofta an till något som diskuterades under en session. Det kan handla om att få texter att läsa, lyssna på en inspelning som gjordes under sessionen eller att på egen hand upprepa något som utfördes tillsammans. Hemuppgifterna är en mycket viktig del av kognitiv beteendeterapi eftersom patienten då tillämpar det den har lärt sig  i det verkliga livet. På så sätt kan denna form av psykologisk behandling sägas vara väldigt aktiv och där eget engagemang är centralt för att nå bra resultat.

Om du vill läsa mer om kognitiv beteendeterapi kan du vända dig till kbt.se som drivs av Beteendeterapeutiska föreningen.

Psykologisk behandling hos KBT-Psykologerna

KBT-Psykologerna drivs av Linda Jüris, Monica Buhrman, Katarina Molin, Alexander Rozental, Sven Alfonsson, Susanna Grund och Daniel Wallsten. Psykologkandidat Klara Lindström arbetar även hos oss som co-terapeut vid behov. Vår arbetstid fördelas mellan psykologisk behandling, undervisning och handledning i tre ungefär lika stora delar. Vår mottagning ligger i centrala Uppsala på innergården vid S:t Olofsgatan 32 E.

Mottagningen tar emot patienter via Uppsala läns landstings avtal om psykoterapi, vilket innebär att du kan komma till Linda Jüris genom en remiss från en legitimerad psykolog eller legitimerad specialistläkare i psykiatri inom landstinget. Då behöver du inte betala mer än en sedvanlig patientavgift.

För dig som väljer att komma privat kostar en session om 50 minuter 1250 kr hos en legitimerad psykolog, respektive 1400 kr hos en legitimerad psykolog som dessutom är legitimerad psykoterapeut. I de fall då vi använder oss av psykologkandidat som co-terapeut debiteras 350 kronor för 50 minuter.

För dig som är chef eller personalansvarig och önskar anlita oss för en anställds del kostar en session om 50 minuter 1500 kr hos en legitimerad psykolog, respektive 1600 kr hos en legitimerad psykolog som dessutom är legitimerad psykoterapeut.

Distansbehandling

KBT-Psykologerna samarbetar med Psykonline för att kunna erbjuda psykologisk behandling utifrån kognitiv beteendeterapi via videolänk. Du som patient kan alltså befinna dig var som helst så länge du har tillgång till en dator. Formatet fungerar ungefär som  Skype, fast med ett program speciellt framtaget för ändamålet med särskilt fokus på patientsäkerhet och konfidentialitet. Mer om formatet, pris och hur du registrerar dig för en distansbehandling finns på deras hemsida.

Under åren har vi genom vårt arbete med patienter specialiserat oss inom olika områden:

  • Linda Jüris har framförallt inriktat sig på tvångsrelaterade problem, ångestsyndrom och olika beteendemedicinska tillstånd som sömnsvårigheter, ljudöverkänslighet och stressrelaterad ohälsa. Dessutom arbetar hon en dag i veckan på OCD-Centret, ett behandlingshem som bedriver intensiv psykologisk behandling för tvångssyndrom.
  • Monica Buhrman har främst varit verksam med beteendemedicinska tillstånd som långvarig smärta, sömnsvårigheter och stressrelaterad ohälsa, men arbetar även med ångestsyndrom och affektiva problem som depression, bedriver parterapi samt psykologisk behandling för barn och ungdomar.
  • Katarina Molin har i sitt arbete i synnerhet fokuserat på beteendemedicinska tillstånd som sömnsvårigheter men också tvångsrelaterade problem, ångestsyndrom och affektiva problem som depression.
  • Alexander Rozental har framförallt arbetat med ångestsyndrom och affektiva problem som depression hos vuxna och ungdomar, beteendemedicinska tillstånd som sömnsvårigheter och stressrelaterad ohälsa, liksom fördjupat sig inom prokrastinering och perfektionism.
  • Sven Alfonsson har i synnerhet arbetat med ätstörningsproblematik samt beteendemedicinska tillstånd som långvarig smärta.
  • Susanna Grund har främst varit verksam med ångestsyndrom, affektiva problem som depression, beteendemedicinska tillstånd som stressrelaterad ohälsa, liksom fördjupat sig i att arbeta med personer som har samtidiga neuropsykiatriska diagnoser.
  • Daniel Wallsten har i sitt arbete till största delen varit verksam inom stressrelaterad ohälsa och organisationsinsatser.
  • Klara Lindström studerar på psykologprogrammet vid Uppsala universitet och arbetar som co-terapeut i psykologiska behandlingar hos KBT-Psykologerna när behov finns.